Bodelning vid skilsmässa

Bodelning vid skilsmässa

När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). För många par är detta en känslomässigt och praktiskt krävande process, där ekonomiska frågor ofta står i centrum. Oenighet kring tillgångar, skulder och framtida boende kan göra bodelningen både komplex och tidskrävande.

Bostadslån när bara en står på lånet

En vanlig situation vid bodelning är att endast en av makarna står på bostadslånet, trots att båda har bott i och gemensamt finansierat bostaden. Enligt 10 kap. 1 § ÄktB ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen, vilket innebär att bostaden som sådan ska tas med, oavsett vem som formellt står på lånet.
Om Anna och Erik skiljer sig och Anna ensam står på bostadslånet för deras gemensamma bostad, ska bostadens värde ändå ingå i bodelningen. Om bostaden är värd 3 miljoner kronor och lånet uppgår till 2 miljoner kronor, är bostadens nettovärde 1 miljon kronor. Detta nettovärde ingår i giftorättsgodset och ska delas lika mellan makarna.
I praktiken kan detta innebära att den make som behåller bostaden måste lösa ut den andra ekonomiskt. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att banken alltid måste godkänna förändringar i låneansvaret. Om den andra maken saknar tillräcklig betalningsförmåga kan ett övertagande av lån helt eller delvis nekas.

Tidsgräns för att begära bodelning

Efter att en skilsmässa har vunnit laga kraft gäller en tidsfrist om ett år för att begära bodelning. Om bodelning inte begärs inom denna tid kan rätten till bodelning gå förlorad. Detta innebär att en make som inte agerar i tid riskerar att förlora sin rätt till giftorättsgodset.
Om Johan och Maria skiljer sig och domen vinner laga kraft den 1 mars 2023, har de fram till den 1 mars 2024 att begära bodelning. Efter denna tidpunkt kan bodelning som huvudregel inte längre genomföras.

Hantering av skulder vid bodelning

Vid bodelning är det viktigt att inte enbart fokusera på tillgångar såsom bostäder, fordon och sparande. Skulder spelar en avgörande roll för slutresultatet. Enligt 11 kap. 2 § ÄktB ska varje make få avräkna sina skulder från sitt giftorättsgods, i den mån skulderna är hänförliga till egendom som ingår i bodelningen.
Kreditkortsskulder och privata lån är exempel på skulder som ofta förbises, men som i många fall ska beaktas. För privata lån krävs normalt att det går att visa att det finns en verklig återbetalningsskyldighet.
Studielån är däremot personliga skulder och ingår inte i bodelningen. De påverkar inte hur giftorättsgodset fördelas mellan makarna, men kan ha stor betydelse för den enskildes privatekonomi efter skilsmässan.

Anna och Erik skiljer sig – ett räkneexempel

Anna och Erik har varit gifta i tio år och beslutar sig för att skilja sig. Deras gemensamma tillgångar består av en bostad värd 3 miljoner kronor, ett gemensamt sparkonto med 200 000 kronor samt en bil värd 150 000 kronor. Anna har dessutom en enskild pensionsförsäkring värd 500 000 kronor, vilken inte ingår i bodelningen enligt 10 kap. 3 § ÄktB.
Bostaden är belånad med 2 miljoner kronor. Bostadens nettovärde uppgår därmed till 1 miljon kronor. Tillsammans med sparkontot och bilen uppgår det totala giftorättsgodset till 1 350 000 kronor.
Detta belopp delas lika mellan makarna, vilket innebär att både Anna och Erik har rätt till 675 000 kronor vardera.
Erik har ett studielån på 200 000 kronor. Studielånet påverkar inte bodelningens beräkning, men innebär att Eriks ekonomiska situation efter bodelningen är svagare än Annas. Om Anna behåller bostaden och tar över hela bolånet, måste hon ersätta Erik ekonomiskt så att han erhåller sin andel av giftorättsgodset.

Domstolens praxis vid oenighet

Om makarna inte kan enas om bodelningen kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare. En bodelningsförrättare har till uppgift att genomföra bodelningen i enlighet med lagens regler och kan fatta beslut som blir bindande för parterna.
Domstolar tillämpar som huvudregel principen om likadelning av giftorättsgodset. I vissa situationer kan dock jämkning ske enligt 12 kap. 1 § ÄktB, exempelvis om äktenskapet varit kortvarigt eller om en likadelning skulle framstå som oskälig med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden.

Vanliga ångerpunkter efter bodelning

Efter avslutad bodelning är det inte ovanligt att par i efterhand ångrar vissa beslut. Vanliga ångerpunkter är att framtida ekonomiska behov, såsom pensionssparande och boendekostnader, inte beaktades tillräckligt. Många upplever även att de skrev under bodelningsavtalet utan att fullt ut förstå konsekvenserna.
Att ta hjälp av juridisk expertis eller använda strukturerade verktyg för att få överblick över tillgångar och skulder kan minska risken för kostsamma misstag.

Avslutande reflektion

Bodelning vid skilsmässa är en juridiskt reglerad men ofta komplex process. Genom att ha god kunskap om vad som ingår i bodelningen, vilka skulder som ska beaktas och vilka tidsgränser som gäller kan makarna fatta mer välgrundade beslut och minska risken för framtida konflikter.